9. Min kärra

Home / 9. Min kärra

KÖRKARLEN
Min kärra drar fram över berg och dalar,
och brusande hav…
Den har kört genom brinnande städer.
Genom flammande gårdar och torg.
Det klarar den av.

Min kärra bemästrar båd’ träsk och våtmark
och blodiga slag
Ja, vi trotsar terränger av terror
liksom lömska minerade fält,
Min kärra och jag.

Från dom djupaste gravar till hissnande högfjäll,
banas min dödskärras väg.

Ingen kunskap förmår
sätta spjärn mot dess framfärd,
ingen visdom förslår!
Fast min kärra är ranglig
och sliten och ful,
så kommer den fram.
Den kommer alltid fram!

Min kärra beträder förnäma salar
och präktiga slott
Dom förmögnaste av potentater,
dom har inget att sätta emot
när slutet är nått

Likväl slår vi ner bland dom medellösa,
var natt och var dag
Vi befriar dom lytta och halta,
deras själar förvaltar vi väl,
min kärra och jag.

DEN GAMLA DAMEN (tal)
Om du nu är så mäktig och har ett så präktigt åkdon, då kan du väl låta mig åka med?

KÖRKARLEN (tal)
Tro mig, den här kärran vill du inte beträda.

DEN GAMLA DAMEN (tal)
Ha! Du är bara rädd att den ska braka ihop.

KÖRKARLEN
Min kärra ska skådas av alla som levat…

KÖRKARLEN och ENSEMBLE
Alla som vandrat på denna jord!
Ingen kunskap förmår
sätta spjärn mot dess framfärd,
ingen visdom förslår!

KÖRKARLEN
Fast min kärra är ranglig
och täckt utav damm…

ENSEMBLE
Och insmord i lera
och sörja och slam…

KÖRKARLEN
Så kommer den fram…

KÖRKARLEN och ENSEMBLE
Den kommer alltid fram!