Handling och låttexter – ”Förvandlingen – Musikalen”

På den här sidan hittar du handling och låttexter till ”Förvandlingen – Musikalen”, såsom den framfördes under uruppsättningen.

För att läsa låttexterna, klicka på låtarnas titlar!


AKT I

Gregor Samsa, en ung handelsresande, återvänder hem efter ännu en lång och uttröttande arbetsdag. Sedan hans fars firma gjorde konkurs för några år sedan har han varit ensam familjeförsörjare, och han längtar innerligt efter dagen då han betalat av familjens skuld (”En handelsresandes liv”). Han går till sängs, och förvandlas under natten till en jättestor insekt (”Förvandlingen”, instrumental).

Morgonen därpå förvånas Gregors föräldrar och hans lillasyster Grete över att Gregor tycks vara kvar hemma, trots att han borde åkt till arbetet. Hans sovrumsdörr är nämligen låst. Snart anländer också Prokuristen, Gregors överordnade, för att undersöka vad som står på. Efter många försök att få en förvirrad Gregor att lämna sitt rum ilsknar Prokuristen till, varpå Gregor tar mod till sig, går ut i allrummet och, till sitt stora förtret, lyckas skrämma alla från vettet (”Prokuristen”). Gregor jagas in i sitt rum av Fadern, faller till marken, och slår sig illa.

Senare på kvällen sitter familjen i tystnad och undrar om det där odjuret faktiskt var Gregor. Gregor sörjer över situationen – han är nu med ens ännu mer isolerad från sin familj – och oroas över hur framtiden kommer se ut (”Invid gasljusets låga”). Morgonen efter tar Grete mod till sig och listar ut vad insekten Gregor tycker om att äta (”En insekts aptit”). Fadern ilsknar till över detta initiativ, och menar att första prioritet borde vara att handskas med de ekonomiska konsekvenserna av att Gregor nu inte kan arbeta (”Alla måste dra sitt strå till stacken”).

Familjen gör sig redo att gå ut och söka arbete. Grete, som ser en möjlighet att ostört få öva på sin fiol, övertygar föräldrarna om att istället låta henne ta hand om hemmet och Gregor. Några veckor passerar då Grete handskas med sin rädsla över Gregors förfärliga yttre, samtidigt som Modern desperat vill besöka Gregor, och Gregor förgäves försöker få Grete att förstå att hon ska hämta en doktor (”Var inte rädd”). Fadern misslyckas samtidigt gång på gång med att få arbete, men lyckas till slut, till sin omåttliga förnöjsamhet, skaffa sig både tjänst och tjänstedräkt (”Blå uniform”).

Medan Gregor upptäcker att han gillar att krypa runt på väggarna, börjar Grete tvivla om insekten verkligen är hennes bror (”Finns han kvar?”) Hon beslutar sig, till Gregors förtjusning, för att hämta Doktor Suk. Den gamle doktorn drabbas dock av en personlig kris när han ser Gregor, och fastställer efter ett mindre sammanbrott att det måste röra sig om en högst irreguljär avvikelse från naturens lagar. Detta gör först Gregor förtvivlad, men sen inser han plötsligt att han kan vända den till synes tröstlösa situationen till något positivt (”Jag är ett kryp”).

Grete kommer på att hon borde flytta på Gregors möbler, så att han lättare får plats att krypa runt. Hon avbryts av att Modern, som dittills inte fått gå in till Gregor på grund av sin oerhörda lättskrämdhet, försöker ta sig in på Gregors rum i smyg. Situationen urartar i ett gräl som får Modern att minnas Gregor som liten, och ångra att hon inte lyckats komma vuxna Gregor lika nära (”En moders önskan”). Grete blir rörd av Moderns ord, och beslutar sig för be henne om hjälp att flytta Gregors möbler. Gregor börjar emellertid inse att han i ett rum utan möbler helt skulle glömma bort att han egentligen är människa. I ett desperat försök att stoppa Modern och Grete får han Modern att svimma av skräck, varpå Fadern kommer hem och börjar attackera honom med äpplen (”Möbelflytten”). Det sista äpplet träffar Gregor hårt i ryggen, och han faller till marken med ett skrik.

AKT II

Några månader har gått. Familjen jobbar och sliter för att få ekonomin att gå ihop, medan Gregors skada i ryggen gjort honom svagare. Grete tar fram sin fiol för första gången på länge, och upptäcker ett gammalt brev från Gregor, där han lovar henne att bekosta en framtida musikerutbildning åt henne. Sorgsen över att det nu inte är möjligt tänker hon på fina stunder hon haft tillsammans med sin bror, medan Gregor på sitt rum inte vill ge upp hoppet för sin lillasyster (”För det vill du väl, Grete?”)

Plötsligt kommer Fadern hem, ursinnig, med ett brev i högsta hugg. Gregor har, i sin frånvaro från arbetet, gjort sig skyldig till en stor summa i skadestånd (”Prokuristens brev”). Familjen har inte mycket annat val än att genast sätta igång och jobba fler skift. De tvingas sälja flera av sina tillhörigheter, och dra ner på såväl värme som måltider (”Fattigt folk”). Gregor blir nedslagen av detta, och försöker trots sitt oförändrade tillstånd motivera sig själv till att åter bli familjens försörjare (”En handelsresandes liv (repris)”). Smärtan sätter dock stopp för honom, och han blir allt svagare. Samtidigt har Grete tagit på sig mest arbete av alla, och försummar som en följd sina förpliktelser i hemmet. Modern markerar detta genom att ta mod till sig och städa på Gregors rum, vilket förargar Grete och urartar i ett gräl. De avbryts emellertid av dörrklockan. Fadern har, utan att säga det till resten av familjen, tagit in en hyresgäst.

Hyresgästen visar sig vara en mycket osympatisk kvinna som lider av svår bakterieskräck (”Hyresgästens tango”). Hon kör ordentligt med familjen, som tvingas passa upp i tid och otid för att tillgodose hennes krav (”Fattigt folk (repris)”). Gregor förargas över att familjen verkar ha slutat bry sig om honom, men inser att det är Hyresgästens fel, och i sin ilska är han nära att lämna sitt rum för att attackera henne (”Invid gasljusets låga (repris)”). Han avbryts av att Grete plötsligt börjar spela fiol. Hyresgästen, som gillar musik, begär att Grete bjuder på ett ordentligt framträdande.

Gregor blir så trollbunden av Gretes vackra spelande, så att han utan eftertanke lämnar sitt rum för att kunna vara närmare henne (”För det vill du väl, Grete (repris)”). Hyresgästen får syn på Gregor och lämnar lägenheten i ilska och förskräckelse. Grete inser att situationen är ohållbar, och vänder sig mot sin bror (”Den måste bort”). Familjen bestämmer sig för att sluta tro att insekten är Gregor, och att de snarast ska göra sig av med den.

En sjuk och mycket försvagad Gregor befinner sig i mörkret på sitt rum. Han förstår att han inte kommer kunna vara något annat än en insekt i familjens ögon, och tar så småningom sitt sista andetag (”Gregors död”). Grete upptäcker Gregor, och påkallar föräldrarnas uppmärksamhet. Med familjen samlad lägger hon ett lakan över sin brors döda kropp och de tar ett tyst farväl.